söndag, december 28, 2008
Så är julen...
... nästan slut!! Det var vådligt vad fort tiden kan gå!
Julhelgen avhölls/firades för vår del nere i Skåne bland barn och barnbarn + ett antal andra intressenter.
Julafton är ju ganska traditionell dvs med en slow start som fram på förmiddagen bl.a. innehöll en långpromenad utefter del av Öresund. Vädret på dagen före julafton var ju ett enda stort solsken med helt gröna fält (om de nu inte var plöjda för hösten). Men på julafton var det mer av en grådisig dag. En uppfriskande promenad som så småningom följdes av ett julkaffe med kakor för att fylla på efter kaloriförbränningen tidigare. Kalle Ankas jul är en annan gammal tradition som jag själv minns från den tiden då det var helt i svart/vitt. Med åren är det ett ganska känt programinslag på TV. Så småningom ett julbord med allt vad det innebär - fisk i många olika former och inläggningar, skinka naturligtvis - och mycket mer.
När Karl-Bertil Jonsson är på TV är t.o.m. barnbarnen intresserade och spända på det som skall komma. Ett julbudskap i modern tappning som faktiskt berör i sin framställning med Tage Danielsson i alla roller!
Julklappsutdelningen är alltid en spännande del av julafton - särskilt för den yngsta generationen - de flesta julklappar tycktes vara välkomna och det blev tid för att pröva, använda och lära känna. Särskilt intressant var väl ett paket som innehöll något som heter "Wii". Det handlar om ett sätt att förbättra kondition utan att behöva känna någon frisk luft utomhus. Själv kunde jag konstatera att min ålder var 30 % lägre än den reella!!!
Julaftons kväll innehöll en midnattsmässa kl. 23.30 i Lerbergets kyrka - gospelkören sjöng och menigheten sjöng - prästerna höll i predikan och mässfirande. Tidigt på juldagsmorgon var vi hemma för att vila efter en fin julafton.
Juldagen visade sig - efter en sovmorgon - vara en så där underbart strålande dag där vattnet blänkte och stora båtar var belysta av solen. Vid middagstid var det dags att gå ut på helgens stora vandring. Det gjordes med bil upp till Kullaberg. Vid "botten" av berget var det som vandringen började. En brant vandring på en serpentinliknande stig som bar högre och högre upp. En enastående natur med en stor mångfald av verkligt stora träd - ek, bok, björk m.fl.
När vi kom högst upp på Kullaberg - vid Håkull - hade vi kommit hela 188 meter över havet.
Där uppe fanns en vidunderlig utsikt i öster ligger Ängelholm - i norr kan man skönja Halmstad, och på närmare håll Hallands Väderö - mot sydost ser man Höganäs och längre bort Helsingborg. Allra längst bort kunder man denna dag se topp-pilonen på bron mellan Sverige och Danmark. Det innebar att man kunde se i en cirkel från Halmstad i norr in över Sverige och ner till Malmö-området i söder. Så finns det ju ett sund mellan de båda länderna och där finns också ett antal intressanta "titt-objekt".
Vilken enastående upplevelse! Årets verkliga höjdare - 2008!!
Nerfärden gjordes även det med hjälp av apostlahästarna. Vi tog en mycket närmare väg än när vi gick upp - skillnaden var den att det var betydligt mycket mer brant att gå ner än upp - men som bekant kommer man oftast ner från vilken höjd det än kan vara!
I vårt land - Sverige - finns väldigt mycket sevärt som i vart fall vår familj inte har utforskat än! Kanske år 2009 kan innebära något nytt i det avseendet?
Så därför blir det här årets sista skrivning! Tack för det år som gått och jag vill önska alla "läsare" och andra läsare ett - Gott Nytt År 2009!
Kerstin o Göran
... nästan slut!! Det var vådligt vad fort tiden kan gå!
Julhelgen avhölls/firades för vår del nere i Skåne bland barn och barnbarn + ett antal andra intressenter.
Julafton är ju ganska traditionell dvs med en slow start som fram på förmiddagen bl.a. innehöll en långpromenad utefter del av Öresund. Vädret på dagen före julafton var ju ett enda stort solsken med helt gröna fält (om de nu inte var plöjda för hösten). Men på julafton var det mer av en grådisig dag. En uppfriskande promenad som så småningom följdes av ett julkaffe med kakor för att fylla på efter kaloriförbränningen tidigare. Kalle Ankas jul är en annan gammal tradition som jag själv minns från den tiden då det var helt i svart/vitt. Med åren är det ett ganska känt programinslag på TV. Så småningom ett julbord med allt vad det innebär - fisk i många olika former och inläggningar, skinka naturligtvis - och mycket mer.
När Karl-Bertil Jonsson är på TV är t.o.m. barnbarnen intresserade och spända på det som skall komma. Ett julbudskap i modern tappning som faktiskt berör i sin framställning med Tage Danielsson i alla roller!
Julklappsutdelningen är alltid en spännande del av julafton - särskilt för den yngsta generationen - de flesta julklappar tycktes vara välkomna och det blev tid för att pröva, använda och lära känna. Särskilt intressant var väl ett paket som innehöll något som heter "Wii". Det handlar om ett sätt att förbättra kondition utan att behöva känna någon frisk luft utomhus. Själv kunde jag konstatera att min ålder var 30 % lägre än den reella!!!
Julaftons kväll innehöll en midnattsmässa kl. 23.30 i Lerbergets kyrka - gospelkören sjöng och menigheten sjöng - prästerna höll i predikan och mässfirande. Tidigt på juldagsmorgon var vi hemma för att vila efter en fin julafton.
Juldagen visade sig - efter en sovmorgon - vara en så där underbart strålande dag där vattnet blänkte och stora båtar var belysta av solen. Vid middagstid var det dags att gå ut på helgens stora vandring. Det gjordes med bil upp till Kullaberg. Vid "botten" av berget var det som vandringen började. En brant vandring på en serpentinliknande stig som bar högre och högre upp. En enastående natur med en stor mångfald av verkligt stora träd - ek, bok, björk m.fl.
När vi kom högst upp på Kullaberg - vid Håkull - hade vi kommit hela 188 meter över havet.
Där uppe fanns en vidunderlig utsikt i öster ligger Ängelholm - i norr kan man skönja Halmstad, och på närmare håll Hallands Väderö - mot sydost ser man Höganäs och längre bort Helsingborg. Allra längst bort kunder man denna dag se topp-pilonen på bron mellan Sverige och Danmark. Det innebar att man kunde se i en cirkel från Halmstad i norr in över Sverige och ner till Malmö-området i söder. Så finns det ju ett sund mellan de båda länderna och där finns också ett antal intressanta "titt-objekt".
Vilken enastående upplevelse! Årets verkliga höjdare - 2008!!
Nerfärden gjordes även det med hjälp av apostlahästarna. Vi tog en mycket närmare väg än när vi gick upp - skillnaden var den att det var betydligt mycket mer brant att gå ner än upp - men som bekant kommer man oftast ner från vilken höjd det än kan vara!
I vårt land - Sverige - finns väldigt mycket sevärt som i vart fall vår familj inte har utforskat än! Kanske år 2009 kan innebära något nytt i det avseendet?
Så därför blir det här årets sista skrivning! Tack för det år som gått och jag vill önska alla "läsare" och andra läsare ett - Gott Nytt År 2009!
Kerstin o Göran